Ur en språklig synvinkel.

Tänk att ett nytt ord skulle kunna väcka så mycket uppståndelse. Jag läser ändlöst med upprörda bloggare som stött på fenomenet i DN. Det är ju inte första gången språket ändras, låneord försvenskas och blir ett nytt ord. Denna gången hen. Jag vet att det inte bara handlar om språket. Det handlar om jämställdhet, könsindelning, könsnormer och så mycket mer. Men eftersom jag är en språknörd så kan jag inte låta bli att titta på detta från ett språkligt perspektiv. Här har vi en fantastisk chans att berika vårt språk med ett könsneutralt personligt pronomen som man kan använda om människor! Det behöver inte på något sätt utplåna pronomina han och hon, utan det är ju ett komplement. Självklart går det att skriva den, men det låter å andra sidan som ett ting, eller ett djur på sin höjd. Och det är inte idealt inte i alla sammanhang: "Eleven tyckte att läxan var lätt så den gjorde den färdig på fem minuter." Vad gjorde vad färdigt? För alla er språkkonservatister som tycker att man inte kan ändra och lägga till nya ord i språket, bara sådär. Klart man kan! Det är det som ett språk ÄR. Påhittade ord, låneord. Ingenting fanns från början. Hen kommer förmodligen från finskans hän som är ett neutralt pronomen. De har varken feminint eller maskulint pronomen. Synd för dem. Vi kan ha alla tre, om vi bara vill. Vi delar redan upp saker och ting så mycket. Vi är besatta av att dela upp saker. Är du man eller kvinna, homosexuell eller heterosexuell,svart eller vit, moderat eller sosse,

ung eller gammal? Och säger jag då att jag är en ung, svensk, heterosexuell kvinna som röstar vänster så tror du att du vet hurdan jag är. Fackindelning. Skulle jag säga att jag varken är man eller kvinna, det är så människor får panik. Hur ska man kategorisera det? Ja, varför inte med ett hen då? Men hen behöver inte vara ett mellanting eller en blandning. Han och hon är inte två extremer och hen i mitten. Rent språkligt sett så innefattar hen både han och hon, eller varken eller. Neutralt. Benämner jag någon hen så kan det betyda att pesonen i fråga inte vill definiera sitt kön, att jag inte tycker att könet är relevant i sammanhanget eller att jag kanske inte vet vad personen har för kön och inte vill göra en antagelse. (I det sistnämnda fallet får man kanske vara lite försiktig dock. Om jag till exempel skulle benämna en transperson som hen kan det verka stötande, eftersom denna person kanske har ägnat en stor del av sitt liv åt den antagligen jobbiga processen att gå från en hon till en han eller tvärt om. Att då kalla personen hen... ja, du förstår problemet.) Nåja. Jag tycker i alla fall att hen är ett utmärkt ord för att slippa dela upp män och kvinnor hela tiden, utan i ställe behandla människor som människor. Tänk om vi hade haft två olika pronomen för svarta och vita? Det hade ju varit fruktansvärt, som om man var två olika sorter. Det är ju lite så vi har det mellan män och kvinnor idag. Två olika sorters människor. Medan alla egentligen bara är just människor. Tack för mig.